Huggorm, 70-årskalas och valpkurs...

I fredags gick vi som vanligt en sväng upp i skogen bakom jobbet på lunchen... Jisco brukar vara lös och håller sig i närheten och så även denna gång. Just denna dag hade vi sällskap upp i skogen av min arbetskamrat Mona.Vi hade vänt och var på väg tillbaka till jobbet. Jisco går ett par steg framför mig på stigen när jag plötsligt ser en huggorm slingra av stigen precis framför Jisco. Jag slänger mig framåt för att få tag på Jisco och precis samtidigt får Jisco syn på ormen... Han går då fram mot ormen och sänker huvudet för att nosa på den. Just då når jag fram till honom och får tag i ljumskarna på honom. Detta resulterar i att han lyfter 50 cm från marken och gör en vändning i luften så han landar med huvudet mot mig. Detta i sin tur innebär att han landar med bakbenen på var sin sida av ormen som samtidigt vänder sig om och lyfter på huvudet...

I samma ögonblick utbrister Mona i ett illtjut värdig en operasångerska som trampat på en igelkott. Det är tur att träd inte är gjorda av glas för då hade det inte funnits någon skog kvar bakom vårt jobb.

Jisco (och förmodligen även ormen) blev en aning överraskad av detta tumult men förhoppningsvis förknippar han det med ormen, så han undviker dem nästa gång.

I lördags var vi på 70-årskalas, det var min far som fyllt år och hade en mottagning för de som ville/kunde komma. Det blev gott om folk och Jisco hade en del att ta in med så många personer på en och samma gång.

Återigen överraskar han dock med att vara så otroligt lugn i alla lägen. Alla som kom påpekade också att han var så lugn, när man sen sa att han är 6 månader var det nog en del som tappade hakan.

Idag var det återigen valpkurs.

Nytt för idag var lite olika kontaktövningar, hopp över hinder och grunderna i apportering. Den här söndagen hade jag medvetet inte aktiverat Jisco lika mycket innan kursen för att se hur han skulle bete sig. Men det var nog inte så lyckat för han var mer bångstyrig än han brukar vara, så nästa söndag gör vi nog som vanligt; att han får springa av sig det värsta innan vi ska iväg. Fast jag tror att vår instruktör faktiskt var lite nöjd med att se att Jisco faktiskt kan vara lite bökig, han har ju tidigare gånger varit ganska exemplarisk att jobba med.